lördag 5 april 2014

Röglesolen går upp

Även idag gick solen upp över en rådbråkad hockeysjäl. Förutsättningarna var hyfsat okej. Hade under eftermiddagen inhandlat cykelväskor, benvärmare och vadderade cykelbyxor inför trippen Alvesta-Ängelholm tillsammans med P-W och Micke. Tre poäng var utgångspunkten. Det blev en.
Barnen börjar bli vuxna och följer inte med på hockey lika ofta som förr. Men minnena tillsammans med dem finns alltid k...var. Som när Punisher (Andreas Ljunggren) lyfte upp Julia Sassersson som en vante för att fira en matchvinst för över 10 år sedan, eller när Pelle Svensson sträckte klubban över plexit i Sunnerbohov för att ge till Julia (som var hennes idol), men någon annan hann före och snöt klubban.
Eller när sonen Ola tog en lyra på en förlupen puck i Växjö Ishall, på den tiden när bortastå var placerad på motsvarande ställe som i Dackehallen i fornstora dar, d.v.s. längst ner på långsidan, och blev så perplex att han kastade tillbaka trissan på isen.
Igår var Samuel Sassersson med på matchen, tillsammans med sin flickvän, och det var kul bara det. Lite stjärnglans var det att träffa på Jensen, Lindgren och J-Lilja på läktaren och så fick de hälsa på Amigo-Ola och Nick.
Men någon seger blev det inte. Känslan av passionen runt Rögle fanns där tydligt och ibland var det riktigt bra tryck i hallen.
Det känns som luften gick ur igår, sedan Frallan överlistat Tessier och Mohlin, men frågan är om inte det här utgångsläget är bättre?
Jämför med att ha haft en poäng tillgodo och mött ett avsågat AIK, som kunnat spela helt avslappnat. Alla experter skulle ha tagit ut segern i förskott, det skulle ha bokats bankett på fint ställe i Ängelholm, tryckts upp guldtröjor och man skulle mer ha sett måndagens match som en formalitet.
Nu har pressen tippat över på Djurgården, som står på i princip samma utgångsläge och skall möta samma taggade Västerås som blev Rögles fall igår. AIK kommer att känna att det finns ett litet halmstrå, men kommer också att vara beroende av plinget på jumbotronen. Energin kan försvinna i ett nafs och tippa över till Rögles fördel.
Och i allt detta finns också minnet av att jag för någon månad sedan såg hela den här säsongen som totalt misslyckad. Avslutningen har blivit fantastisk och det krävs förtvivlan för att känna den där outsägliga befrielsen. Från långfredag till påskdag. Blir det en tidig påskdag i Ängelholm den 7 april?
Vi som är där får se.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar